Jag gillar våldsporr

Det blir inga omsvep här: Jag kollar på porr.

Inget beskedligt vaniljknullande och inte någon estetiskt tilltalande erotisk konst heller, utan våldspornografi. Helst ska den vara ful dessutom. Riktiga amatörer och äkta blåmärken, framför uppsminkat och snyggt belysta shibari-förpackningar.

Det är mestadels därifrån jag hämtar inspiration. Jag har aldrig direkt lockats av ”reguljärt” sex och har för länge sedan givit upp hoppet att någonsin göra det heller. Gnida fitta på manglade lakan är bara inte min grej.

Det har fallit sig så att jag spillt ut den här informationen lite oförhappandes i somliga sällskap, genom åren. Vanligen har det inte varit så mycket mer med det. Men någon gång ibland har det hänt att jag fått blickar som antingen säger ”Nu driver du med mig! Jag tror dig inte.” eller ”Men fy fan, hur ska jag kunna glömma det där nu då?”

Vanligare är dock att folk vill prata i det. I synnerhet över Internet, där folk slipper se mig i ögonen när de funderar, kan det komma frågor om hur det har blivit så. Inte sällan faller även en och annan dåligt inlindad kommentar om att det antagligen är patologiskt på något vis.

Det är så lätt att dra till med att saker och ting är sjukliga om man inte förstår dem. Men det är viktigt att komma ihåg att mycket av det som vi ser som naturligt idag har uppfattats som abnormt tidigare i historien och sådant som vi ser som uppåt väggarna idag har varit eller kommer att bli helt okej i en annan tid.

Jag har egentligen bara en devis jag lever efter där: Vuxna människor måste själva få bestämma vad de vill utsätta sig för. Och även inom det sexuella måste man kunna pröva sig fram och känna sig för, utan att ha funderat, vridit och vänt på saken i åratal först.

Det vill jag ska gälla både gamla och unga: rätten, glädjen och nyfikenheten att få testa. Kanske prova och misslyckas, men rätten att misslyckas utan att det betyder hela världen.

Det är inte dumt att vara försiktig, men det vore också synd om en massa roliga möjligheter gick en förbi, bara för att det finns en fara att det inte fungerar och av rädsla för att inte vara normal.

Andra bloggar om: , , , , ,

Annonser

4 kommentarer

  1. Inspiration till dekadenta, fetischistiska, snuskiga och hårda handlingar for the world, men att låta sin sexualitet formas av pornografi känns aningen knepigt, oavsett vad så är pornografin framställd av en industri, en industri som lönar sig och tjänar pengar på att reflektera existerande könsmaktsförordning och oavsett vad så kommer porren som man beskådar alltid reflektera ett maktförhållande – även i dekadenta och fetischistiska porrfilmer. Att vilja utforska sin sexualitet och uppleva saker bortom normen så är pornografin en aningen dålig källa då den är väldigt heteronormativ och som tidigare nämnt inpräntad med maktperspektivet som förgör en hel del om vad en sexuell interaktion går ut på mellan en, två eller flera parter…

    Personligen har jag resonerat länge på samma sätt – att använda pornografin för att finna intressanta handlingar att utforska, inte bara att kopiera och utöva utan snare att finna ett intresse och utforska på min egen hand, dock har jag på senare tid kommit till underfund att oavsett jag vill eller inte vill så formas min sexualitet av bl.a samhället men även av pornografin jag konsumerar, och att konstatera att man är oberörd av maktperspektivet som förmedlas i pornografin är snarae att göra hela problematiken till en icke-fråga och då kan man lika gärna bada i liberala flosker…

    Det finns bättre sätt att få inspiration, att umgås – digtalt eller analogt i alla dess former för att få mer kunskap, mer erfarenheter och mer inspiration… Allting ifrån communities, fetischklubbar, sexklubbar till bokcirklar om sexualitet och kön skapar bättre grund för att man skall njuta mer av sin egen sexualitet – än att låta pornografin ta över och säga vad man vill tycka om.

  2. Det ena behöver inte utesluta det andra :)

    Mycket av bdsm-pornografin består av bilder från amatör- och fetishscenen och finns i realiteten på de ställen du radar upp.
    Även om vi inte kommer ifrån att det alltid finns människor som tjänar sitt uppehälle på att sprida och exploatera detta material, så är det väl magstarkt att kalla det för en industri.
    Dessa inslag finns, naturligtvis, eftersom de är väl förankrade i det samhälle vi lever, men vi kan tyvärr inte komma ifrån att en ganska stereotyp könsmaktsordning finns överrepresenterad även när människor umgås i dylika sammanhang.

    Däremot håller jag med dig om att det finns en fara i att låta pornografin stå för en alltför stor del av ens sinnevärld, med tanke på att den trots allt är både formande och normerande.
    Att ta inspiration av den behöver dock inte vara detsamma som att tillåta den som normgivande i sitt liv.

    /ME

  3. Fast det är just det som är problemet… när det blir en materialistisk fråga – oavsett omfattning.

    Självklart, frågan är bara är man i position att ”objektivt” kunna granska hur man blir påverkad av alla inslag och därefter kunna konstatera att man är oberörd av normerna som förmedlas? :)

    men men, var mest en reflektion kring det du skrev.. Får man fråga om du råkar gå ut på klubbar i sthlm? :), typ dekadance/K&Q etc?

  4. Jag tror inte riktigt att jag förstår vad det är du menar med ‘materalistisk fråga’…

    Det har hänt att jag gått på Deca, men det är lite för stereotypt på ett sätt för att det ska appelera riktigt till mig personligen.


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s